Jag är ju himla intresserad av att fotografera men aldrig haft en bra kamera. Min första var en Kodak EasyShare Z710 med 7 pixlar, såg ut såhär. Finns inga inställningar, tex ISO, att ändra. Såg ut såhär

Den fick jag 2007 tror jag. Har jag haft fram till förra somaren. Jag fotade mycket fram till 2009, la sen av då jag inte tyckte den tog några bra bilder. Fotade bara några enstaka ggr.
Sen gav Andreas mig en ny kamera i somras, en Canon Poweshot SX20 IS med 12 megapixel
Klart MYCKET bättre en Kodak kameran och har tagit bra bilder med den. Men jag var inte riktigt nöjd, tyckte ändå att bilderna var ofta dåliga och suddiga.
Eftersom jag älskar att fota så bestämde jag mig för att köpa en ny. Kikade runt på Nikon då det var det jag ville ha.
Men så fastnade jag tillslut för Sony Alpha a35, 16,2 megapixel.

2 objektiv fick jag med, de på bilden.
Och jag provade att fota med den igår och jag är så sjukt nöjd!!
Lägger upp en varsin bild som tagit med dessa 3 kameror
Taget med Kodak, denna kameran tog bäst bilder när motivet stod still alt landskapsbilder.
Taget med Canon, trots bra ljus så blev inte bilden bra. Fanns inte så mycket inställningar att välja på. Var tvunget att ha "sport" när jag skulle ta kort på rörliga motiv. Annat så blev det suddigt.
Taget med Sony, bilden är helt oredigerad då jag inte kunde ta den liknande bilden som är redigerad, gick inte att ladda upp. Det problemet för följer mig ^^
Men jag kan se stor skillnad på varje bild.
Och det var så himla roligt att fota med den nya kameran!
Idag ska jag få använda den ännu mera då mammas nya valp har kommit hem. Bilder på den får ni se ikväll ;)
Jag är så himla glad nu så ni anar inte.
Vet inte vart detta fotointresse har kommit ifrån. Kanske från tror det var min mormors far. Han var fotograf och tog mycket kort i Horda (utanför Rydaholm mot Värnamo) vad jag vet. Kanske tog kort här i Rydaholm också.
Sen är ju min stora syster också fotograf. Så inte så konstigt kanske att intresset väcktes till liv hos mig med.
I förrgår var jag på förhör hos polisen. Nu hoppas jag bara att han (hovslagaren) erkänner allt så man slipper rättegång. Han erkände ju dock allt för min pappa som ringde upp honom dagen efter händelsen. Så pappsen är ju mitt vittne.
Får vi se vart detta brakar hän.
Hoppas bara det inte blir rättegång!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar